Regnbågsfilt av restgarner

En virkad regnbågsfilt är klar! Ett långsamt projekt, men ett som jag är riktigt nöjd med i slutändan. Är det inte lite typiskt också att bli klar med något jättevarmt mitt i sommaren? Så är det iallafall med filten. Den får nog fortsätta ligga i sin prydliga hög i soffan ett tag till, men till hösten kommer den att värma gott.
Virkad filt
Mönster: Bohemian Oasis från Drops
Garn: Strumpgarn från Opal och blandade restgarner
Virknål: 4,5 mm
Ravelry
Virkad filt
Det har tagit mig knappt ett och ett halvt år att bli klar med filten. Men med tanke på antalet rutor som skulle virkas och sedan sättas ihop känns det inte så väldigt mycket faktiskt. Jag har haft ett par små uppehåll under tiden, men inte så långa att de drar av något nämnvärt från tillverkningstiden. Jag har också haft en hel del annat på gång under tiden och jag tog till rutorna när jag behövde något litet projekt. Därför är ganska många av rutorna är tillverkade på buss eller spårvagn, men det var också ett bra projekt att ta fram om jag var extra trött en kväll.
Virkad filt
Mönstret kommer från Drops, men jag har modifierat det lite för att passa mig. Jag hade en bild av olikfärgade cirklar i enfärgade fyrkanter, men i originalmönstret blev mitten inte så cirkelformad som jag ville. Därför minskade jag antalet grupper i cirkeln från 16 till 12. Det gjorde även rutan lite mindre. För att ha något att gå på bestämde jag att filten skulle bli ungefär 1 x 1,5 m, vilket innebär 10 x 15 rutor.
Virkad filt
Garnet som jag har använt är en blandning av ullgarn med ungefär sockgarnstjocklek — ca 150 – 200 m / 50 g. Mittcirklarna är mest restgarner och det gråa runtom nyköpt. Jag började med att använda mina egna restgarner från strump- och sjalprojekt och sedan länsade jag mammas garnlåda, där även farmors restgarner fanns. Efter det började jag ta snuttar från nya garner också. Någon gång när jag hade gjort drygt 100 rutor började jag fundera på hur jag ville sätta ihop rutorna och uppfann en regnbåge. Då kom jag även fram till vilka färger som fattades och började göra medvetna val i vad jag virkade.

I love my rainbow blanket! Though it’s to warm to use it now. I’ve used mostly scraps from different sock and shawl projects, but I also raided my mothers and grandmothers stash of leftover yarn and used some new too. The pattern is a slightly modified Drops-pattern.

Annonser

Slutet är nära (för stickningarna)

Den sista tiden (året?) har jag hållit på med flera stora och tidskrävande garnprojekt och nu börjar de bli klara ett efter ett. Det är något visst med att närma sig slutet på något som man har hållit på med länge, tycker ni inte? Samtidigt som man börjar tröttna lite är man ivrig att bli klar.


Närmast att bli klar är en spetshalsduk. Den är det projekt som jag har hållit på med längst någonsin, men kanske inte det jag har lagt ned mest arbete på. Jag har sällan haft den som ensamt projekt och så fort något annan har varit mer intressant har den åkt ned i stickkorgen. Sedan har jag plockat upp den igen lite senare och stickat några varv innan jag har tröttnat på den igen. Nu är jag så trött på den att jag bara vill bli klar. Och så är den fin och varm, så jag vill använda den! Därför har jag bestämt mig för att göra den kortare än tänkt. Den extra längden skulle ändå inte göra någon skillnad för hur mycket den går att vira runt halsen, tror jag åtminstone.

Det andra jätteprojektet är filten av virkade rutor, som har varit det perfekta buss- och spårvagnsprojektet. Restgarnsnystan tar ju inte så mycket plats. Nu är alla 150 rutorna klara och jag har börjat sätta ihop dem. Av någon anledning är det väldigt tillfredsställande att virka ihop dem och sedan titta på resultatet. Jag använder en metod från Attic24 där man virkar ihop rutorna med smygmaskor i rader först åt ena hållet och sedan åt andra. På bilden har jag satt ihop rutorna på längden, men inte helt på bredden. För att få hanterliga bitar gör jag tre rader i taget.

Har ni några stora projekt som börjar bli klara? Eller ligger det något ofärdigt i ett hörn och bara väntar på lite nya krafter?

I’m almost finished with a couple of big woolrelated projects that I’ve been working on for the last year. Firstly a lace scarf that I’m actually quite tired of by now. I’ve picked it up several times during the year, just to set it aside as soon as something else was more interesting. Now I just want to finish it and wear it! The second project is a crocheted blanket which has been my go-to public transportation project this year. Scrap yarn balls really doesn’t take up very much space. All the squares are done and I’ve started crocheting them together.

Rund och rutig

Jag håller på med en sådan där virkad restgarnsfilt som man tänker sig att ska ta evigheters evighet att bli färdig med. Främst för att man tröttnar och stuvar undan den i något skåp och sedan glömmer bort den i ett år. Men min visade sig vara så enkel och rolig att jag efter fyra och en halv månad redan har 106 av 150 planerade rutor färdigvirkade. Sedan tillkommer ju ihopsättning och någon sorts kant, vilket jag kan tänka mig tar lite mer tid och är lite tråkigare.

86 rutor

86 rutor


Garnet jag använder är rester av strumpgarn och annat i ungefär den tjockleken. Allt från mina egna nya rester till sådant jag hittade i mammas och farmors förråd. Den grå kanten har jag för att det inte ska bli allt för mycket kontraster mellan färgerna och till den har jag köpt nytt garn. Jag har inte helt bestämt mig för hur jag ska arrangera rutorna, men jag gillar verkligen regnbågsvarianten.
25 rutor

25 rutor


Mönstret kommer från Drops, Bohemian Oasis (vad är det för namn egentligen?), men jag har mixtrat lite med det för att få en lagom stor ruta. Istället för 16 grupper kör jag 12. Jag planerar att lägga upp mitt hemritade diagram i mitt Ravelryprojekt. (Någon gång, förhoppningsvis snart.)

Lite virkning

De här sakerna virkade jag tidigare i vintras, men det har inte blivit av att jag har skrivit om dem här. Förrän nu, när jag inte kommer på något annat. Te-setet har dock använts flitigt eftersom vi dricker te i vardagsrummet varje kväll och jag vill helst inte få te på soffbordet.

TeAlla underläggen är virkade i Järbo Soft Cotton som blev över från mitt datorfodral. På några av de små blommorna fick jag skarva lite fantasifullt för att få till det, men garnet räckte åtminstone.

BlommaMönstret är Flower potholder och man virkar två blommor som sedan virkas ihop, för att det ska bli extra tjockt. De grå konturerna håller alltså ihop allt, förutom att de är snygga.

SpiralHär virkade jag helt enkelt en spiral och sedan broderade jag den grå spiral med kedjestygn. Enligt mönstret ska man virka den i smygmaskor, men jag tyckte att det verkade enklare att brodera.

BlommorDe här blommorna är helt klart de sötaste, men en aning knöliga, så jag är ibland rädd att kopparna ska välta lite enklare om jag ställer dem ovanpå. Det var här som garnet började ta slut. Den sista tog jag upp säkert tre gånger innan jag hittade en kombination av färger som utnyttjade garnet rätt. Till slut fick jag göra ett kronblad grått.

Here are some things that I crocheted earlier in the winter, but I haven’t gotten around to posting about them until now. At least they have gotten a lot of use since we have tea in the living room almost every evening. They’re all made from Järbo Soft Cotton that was left over from my laptop case. It was just enough yarn, though I had to be creative sometimes.

Rutigt datorfodral

När jag skaffade mig en ny dator kände jag starkt för ett rutigt fodral till den, och detta är nu färdigt! Faktiskt premiäranvänt just idag.

Mönster: Little Dahlia-ruta, resten eget.
Garn/tyg: Järbo Soft Cotton och tyg från ett gammalt paraply som foder
Virknål: 3,5 mm

Jag konstruerade fodralet lite på känn och med en del experimenterande. Först gjorde jag några rutor och måttade en lagom bredd och sedan fortsatte jag med rad efter rad tills jag fick en lagom längd också. Därefter funderade jag ut hur kanterna skulle konstrueras – en fem stolpar bred remsa att virka fast – och virkade dem. Som avslutning virkade jag fasta maskor runt öppning och gjorde knapphålsöglorna. Att jag skulle använda tyg från ett gammalt paraply som foder och (förhoppningsvis) göra fodralet lite vattenavstötande, kom jag inte på förrän jag hittade det i min tyglåda. Jag tog tillvara på tyget eftersom fjärilarna var alldeles för fina för att slänga när paraplyet gick sönder, men har inte gjort något med det sedan dess. Fodret är en rektangel ihopsydd till en påse med avsydda hörn, som jag sedan smygsydde fast i det virkade.

Jag tror att det här ska bli bra som fodral. Det är helt klart tillräckligt tjockt för att vara någorlunda stötskyddande för datorn, men samtidigt tajt nog att inte bli klumpigt i min ryggsäck. Jag har inte gjort det så att jag ska få plats med några tillbehör, eftersom jag ändå är van vid att ha dem brevid, när jag ens tar med några.
***
When I bought a new computer I felt a great need to have crocheted case for it, so I decided to make one. I chose a granny square motif and then just made everything up as I went along. It’s basically a large rectangle of squares, that I joined at the sides with a stripe of double/treble crochet. The lining is made from fabric from an old umbrella, wich I had saved because the butterflies were too pretty to throw away.

Ruta på ruta


Jag köpte en ny dator för ett litet tag sedan, eftersom min gamla började be om att gå i pension, och den behöver ett fodral om jag ska kunna bära omkring den utan risk för skador. Jag är ju som jag är och bestämde mig för att jag givetvis behövde tillverka det själv. Än så länge har jag kommit ungefär halvvägs med rutorna. De färgade mittblommorna virkar jag oftast när jag är på språng och sedan sätter jag ihop dem hemma i soffan.

Virkad korg

Den här korgen är ännu ett projekt som har tagit god tid på sig. Jag köpte mattrasorna på Myrorna för ungefär ett år sedan, började på den någon månad senare, fortsatte lite sporadiskt under vintern och gjorde nyss ett ryck och virkade mer än hälften på en vecka, så att den blev färdig.

Korgen har jag tänkt att ska rymma pågående stickningar och andra eventuella handarbetesprojekt. Förmodligen projekt liggande i påsar. Trasorna har nämligen en tendens att lämna av små trådar på allt och sådana har jag inte riktigt lust att ha i mina stickningar. Har jag tur kanske trådarna tar slut efter ett tag…

Jag har virkat stolpar genomgående (utom sista varvet) med den största virknål som jag kunde hitta hos mamma. Till att börja med virkade jag en rund botten med regelbundna ökningar. När jag hade åstadkommit en lagom radie slutade jag öka så att väggarna fortsatte rakt upp. Handtagen gjorde jag genom att virka ett antal luftmaskor och hoppa över lika många stolpar i varvet under.

En anledning till att det tog så lång tid att bli färdig var att det var rätt jobbigt att virka med mattrasorna. Dels är de helt oelastiska, till skillnad från garn, och dels är de strävare än garn. Även tygets tjocklek och trasornas bredd spelade in hur jobbiga de var att arbeta med. De jag började med var mycket jobbigare än de mot slutet och det är en viss skillnad i kraftighet mellan dem.

Gothgrytlappar

Det här inlägget har legat halvskrivit i ett par veckor eftersom jag aldrig orkade skriva inledningen.

Jag fick en del garn över när jag stickade Lavendel-tröjan förra sommaren och tänkte att det skulle passa bra till grytlappar, rent grovleksmässigt. På hösten sprang jag på svart garn i samma blandning av lin och bomull och tänkte att det nog kunde passa bra ihop med det lila. Det var inte förrän jag började virka grylapparna som jag insåg att färgkombinationen verkligen skrek ”Goth”. Det är ingen stil som jag har aspirerat på att ha, utom möjligen i utklädningssyfte. Därför fastnade namnet ”Gothgrytlappar” som ett litet skämt med mig själv.

Grytlapparna är hyfsat isolerande. Inte perfekt, men man bränner sig inte när man tar ut plåtar ur ugnen. Rätt snygga är de förövrigt också, tycker jag. De krymper dock något när man tvättar dem i maskin, vilket jag upptäckte efter att ha spillt lasange på den ena första gången jag använde dem.

Mönster: Regnbågsmönstrad grytlapp från gammalt tidningsurklipp.
Garn: Lila är Linova från GGH (74% bomull, 26% lin) och svart är Cotton Linen från Schachenmayer Nomotta (75% bomull, 25% lin).
Virknål: Nr. 4.

Hexagonkasse

Det var egentligen flera veckor sedan jag blev klar med den här virkade kassen/väskan. Tyvärr är jag inte riktigt nöjd, så det är nog därför den inte har blivit omskriven tidigare. Det jag inte är nöjd med är först och främst hur smal kassen är, jag borde ha virkat några varv till på botten, men det var ju så tråkigt… Sedan blev hexagonnätet väldigt töjbart, så när jag lastar mina blöta handdukar och badkläder i den efter en simtur, hänger den ner till knävecken.

Mönster: En blandning av ett DROPS-mönster och denna nätkasse.

Garn och virknål: Garnet är tunt sockgarn i bomull och polyamid som jag köpte för 50 cent på en loppmarknad. Virkade gjorde jag med virknål nr 3. Skulle jag göra något liknande igen skulle jag använda ett tjockare garn.

Trassel


När man drabbas av trassel ska man direkt försöka reda ut det och inte bara dra i garnet och hoppas att det ordnas sig själv. Till slut kommer det att ha dragits åt så mycket att det tar en himla tid att lösa upp. Dagens visdomsord som kanske går att överföra till annat än garnnystan…

Jag drog tråden från insidan av nystanet och mot slutet kollapsade det och började trassla ihop sig totalt. Eftersom det är min tunnelbanevirkning orkade jag inte reda ut det direkt utan fortsatte bara dra. Efter ett tag gick det inte längre och jag fick reda upp det, vilket tog mig mer än en halvtimma. Bilden visar när jag kommit en bit på vägen.