Moneta – En vinterversion

Den här klänningen var det sista jag sydde innan jag packade ihop mitt bohag i början av april. Bilderna är tagna då också, vid påsk, av min bror. Jag har hunnit använda den en del och kan verkligen säga att jag är nöjd.
Moneta dress
Mönster: Colette Patterns Moneta
Tyg: Okänd syntet från Ohlssons tyger

Klänningen är alltså sydd efter modellen ”Moneta”, som ganska tydligt är ritad efter en kurvigare kropp än min. Jag förväntade mig alltså att behöva minska bysten, men eftersom mitt tyg är ganska ostretchigt behövdes det inte, utan jag fick öka midjan istället. Jag fick fixa en del runt axlarna och ärmarna också för att livet skulle sitta bra. Jag vet inte om det berodde på tyget eller skillnaden mellan min kropp och modellen. De största ändringarna jag gjorde var att förlänga ärmhålet bak och ändra formen på ärmkullen.
Moneta dress
Tyget köpte jag på Ohlssons tyger i Uppsala. Jag var där i jobbet och hotellet ligger ett kvarter ifrån butiken, så då var jag tvungen att gå dit och kika. Det här tyget fanns i reahörnet och jag förstår tyvärr varför. Dels är det väldigt syntetiskt (typ akryl) och dels finns det en del skador i det från tillverkningen, som är mer eller mindre väl lagade. Bland annat finns det en lagning mitt fram på kjolen som jag inte såg förrän jag använde klänningen. Men klänningen är lagom varm att ha på sig när det är lite kyligt och den blir bara lite elektrisk, så jag är ändå nöjd med det.
Moneta dress
Sammantaget är jag nöjd med klänningen. Den är varm nog att ha på vintern (eller när våren är kall). Att den är gjord i trikå gör den bekväm att ha på sig och lätt att sköta. Sist men inte minst så tycker jag att jag fick till passformen riktigt bra.

Annonser

Tankar om mönsteranpassning

Jag tycker om att anpassa mönster för att få det jag syr att passa mig bättre. På ett ganska nördigt sätt tycker jag om att läsa om det och fundera på hur jag skulle kunna utnyttja olika varianter på anpassningar. Ibland kan jag till och med fundera över det utan att jag för tillfället har något att sy. ”Nästa gång jag syr en blus ska jag testa den där grejen för att få den att sitta bättre över axlarna.”
image

Jag finner det på något sätt väldigt tillfredsställande att anpassa mönster efter min egen kropp. Förutom det där att jag (förhoppningsvis) får ett plagg som passar mig bra, så är det något med själva problemlösandet. Att hitta ett problem och sedan komma fram till orsaken. Att leta rätt på en möjlig lösning och sedan anpassa den för just mitt problem. Och att till slut komma fram till om det fungerade eller inte.
image

Det tråkiga med att behöva anpassa mönster innan jag syr efter dem är ju förstås att det tar ganska mycket tid. Trots att jag tycker att det är roligt med sjäva arbetet, så är det inget jag ser framemot när jag ska sy något nytt. Jag vill ju sy mina kläder nu och inte behöva lägga en massa tid på något som inte ger något direkt användbart. Men som sagt, det är ju trevligt under tiden och leder ju till att jag blir mer nöjd med det jag syr i slutändan.
image

Den här helgen har jag arbetat med Moneta från Colette patterns. Det är en klänning som sys i trikå, så ändringarna blev lite annorlunda än vanligt. Jag behövde för en gångs skull inte ändra bysten, men jag gjorde desto mer med ryggen. Nu är jag rätt nöjd med livet, men ärmen visade sig vara helkonstig. Den är alldeles för vid precis nedanför armhålan. Förhoppningsvis går det att göra något lätt åt den, annars får den vara konstig.

Vad tycker ni om att behöva anpassa mönster när ni syr eller stickar?

En kritstrecksrandig väska

Jag är så otroligt nöjd med den här väskan! Speciellt att jag äntligen har sytt den. Det är nämligen så att jag i drygt ett år har tänkt att jag skulle sy en ny, lagom stor axelremsväska. Utan att någonsin faktiskt ta tag i det, eftersom det alltid fanns något roligare att sy. Det som fick mig att göra något åt det nu, var att jag plötsligt inte fick plats med alla mina saker i min väska, när jag fick en jobbtelefon också.
kritstreck-väska1
Jag har följt ett mönster ganska väl, vilket är ovanligt när jag har sytt väskor tidigare. Mönstret är kanske mer av en beskrivning, men det gav mig en bra grund att stå på. Sedan ändrade jag några mått litegrann och la till en extra ficka inuti.
kritstreck-väska2
Väskan har en stor ficka på baksidan, där jag brukar lägga busskort och sånt som jag vill komma åt lätt. Inuti har jag tre fickor, två mindre för nycklar och telefon och en större för alla möjliga småsaker. I själva väskutrymmet brukar jag mest förvara min busstickning.
kritstreck-väska3
Tygerna kommer till stor del från mammas eller farmors gömmer. Yttertyget är ett tunnt, marinblått ylletyg och det fantastiskt turkosa fodret är nog bomull, trots att det är glansigt. För att ge väskan stabilitet har jag använt påsttrykbar filt, som mest är till för quiltning.

Resultatet är en väska som jag verkligen gillar. Tillräckligt stor för att få plats med det mesta jag vill ha med mig dagligen, utan att bli otymplig. Den där stabiliten gör att väskan ser ganska proffsig ut också. Jag är väldigt nöjd!

A-linjekjol – höstversion

Här är höstversionen av min A-linjekjol! Lagom med värme i tyget, snyggt fall, neutral färg och rejäla fickor i sidsömmarna. Jag är stormförtjust! Typiskt bara att första kvällen jag använde den hälldes innehållet i ett tänt värmeljus ut över den. Så jag har ägnat mig åt lite avancerad fläckborttagning och jag tror att kjolen kommer att vara helt användbar när det är klart. Jag lovar att berätta mer om hur jag gjorde senare. Bilderna i inlägget är tagna av min bror på eftermiddagen innan olyckan inträffade.

Grå A-linjekjol

Foto: Lars Lundberg


Mönster: Egen A-linjekjol
Tyg: Grå ylle-viskosblandning, syntetiskt skjorttyg till fickorna
Tillbehör: Dragkedja och marinblå snedslå

Det finns inte så mycket att säga om mönstret eftersom det är samma som jag sydde upp tidigare i höstas. Den största ändringen är att jag la till fickor i sidsömmarna. De lånade jag från ett annat kjolmönster som jag har använt tidigare. Då visste jag att de blev tillräckligt stora och jag behövde inte konstruera egna. Jag valde också att inte göra något speciellt med midjan den här gången.

Grå A-linjekjol

Foto: Lars Lundberg


Tyget har jag också använt tidigare, i min grå vinterklänning. Jag hade precis så mycket kvar att det räckte till den här kjolen, men hade tygets riktning spelat någon roll hade det inte gått. Det här är verkligen ett perfekt tyg för den här modellen, tycker jag. Lagom mycket värme från ullen och en trevlig tyngd och fint fall från viskosen. Möjligen skrynklar det sig lite väl lätt när jag sitter ned länge, men det kan jag leva med.
gråkjol3
Kjolen är inte fodrad, utan jag planerar att använda den med underkjol istället. Jag valde att kanta infodringen i midjan med snedslå för att få en riktigt snygg och hållbar kant. Samma resonemang gällde fållens kant. Jag gillar verkligen att kanta med snedslå såhär. Det ser så proffsigt ut på något sätt, speciellt när det är en lite avvikande färg. Just för detta syfte brukar jag köpa snedslå så fort jag hittar det på Röda korset eller Stadsmissionen. En annan detalj som jag gillar är den handsydda dragkedjan. Jag hade egentligen tänkt sy på maskin, men jag insåg att det skulle bli lite väl många lager att sy igenom längst upp i midjan, så det fick bli handsytt istället.
gråkjol4
Jag hoppas att jag kommer att kunna använda kjolen mycket nu under hösten och vintern, den känns som att den skulle kunna bli ett favoritplagg. Vad är ditt favoritplagg för hösten?

This is the autumn-version av my A-line skirt. It’s made from a wool-viscose mixture that has a nice combination of warmth and drape. The only difference from the summer-version is that I added pockets to the sideseams on this. I didn’t line the skirt since I plan to wear it with a slip. Thus I wanted a nice finish on the facing and hem, so I used some bias tape that I had around.

Hindra böjda kanter att töjas

Böjda eller svängda tygkanter töjer sig, så är det bara eftersom de är klippta på skrådden. Problemet är att ett klädesplagg är fullt av dem. Därför är det viktigt att stödsticka* runt halsöppningar och böjda linningar innan man syr något annat, så att de inte töjs under arbetets gång. Men ibland hjälper inte det i längden och man får ta till rejälare metoder för att stabilisera dem. Det vanligaste är nog att sy fast ett band som inte töjer sig i sömsmånen.

Hindra böjda kanter att töjas

Jag använde stadkant för att stabilisera.

Det här kan användas t ex på svängda linningar som utsätts för ganska mycket krafter när man använder sin kjol eller sina byxor. Jag önskar att jag att vetat om det tidigare eftersom jag har flera kjolar som har blivit lite för stora i midjan efter hand. Det är även en utmärkt metod att använda för att stabilisera kanter som är klippta helt på sned, som i en v-ringning eller i byxfickor, och man får inte glömma axelsömmarna i trikåtröjor. Jag tror också att det skulle vara bra till kanter i tyger som är lite töjbara, som t ex manchester.

Hindra böjda kanter att töjas

Kolla hur mycket stödstickningar de har! (Del P är lika lång som midjemåttet.)


Hur gör man då? Jag har hittat ett par olika instruktioner. Dels från Sewaholics Crescent skirt och dels i ett gammalt kjolmönster. De är överrens om att man syr fast ett band i den svängda sömsmånen som ska stabiliseras, men skiljer sig åt gällande när det ska göras. Sewholic vill att man ska sy fast bandet efter att infodringen är på plats och mönstret säger före. Bandet som används kan vara ett smalt, vävt bomullsband, som gärna får vara kyprat (twill tape), eller speciell stay tape, som jag inte vet om säljs i Sverige, eller helt enkelt stadkanterna från tyget man använder, som ju är mindre töjbara än resten.

Har du stött på det här i några sömnadsintstruktioner och provat det? Jag gjorde det i min A-linjekjol och hoppas verkligen att midjan inte ska töja sig.

*Stödsticka: sy en vanlig raksöm i sömsmånen strax utanför sylinjen. Stay stich på engelska.

I recently found out about using twill tape or stay tape to stabilize curved seams. I really wish that I had known this before since I own some skirts that have noticeably stretched out in the waist.

Egenritad A-linjekjol – sommarversion

I somras experimenterade jag lite med att rita och sy en kvartscirkelkjol, och jag blev väldigt förtjust i A-linjeformen på den. Alltså ville jag ha fler, men eftersom kvartscirkeln inte passade mig riktigt över höfterna behövde jag experimentera lite till. Jag utgick från ett grundmönster i en halvgammal sybok och ritade om för att få rätt form. Resultatet är detta, som jag är väldigt nöjd med.
Kvartscirkel a-linjekjol
Mönster: Eget (kommer beskrivning senare)
Tyg: Tunnt men prassligt, troligen bomull
Tillbehör: Dragkedja

Jag tycker verkligen, verkligen om den här modellen. Figurnära i midjan och över höfterna, men med lite vidd längst ned. Eftersom jag nu hade ett mönster att utgå ifrån har jag fått med inprovningar som gör att kjolen verkligen passar mig. Möjligen skulle jag kunna justera var inprovningarna slutar lite, för att få tyget så jämnt som möjligt, men jag tycker inte att det stör särskilt mycket.
Kvartscirkel a-linjekjol
Jag valde att sy kjolen utan någon linning eftersom jag aldrig får sådana att sitta bra på mig. Istället har jag bara sytt en infodring och förstärkt överkanten lite så att den inte ska töja sig. Det sitter bättre och är bekvämare. För att ändå kunna skapa en midjemarkering har jag sytt hällor som passar ett ganska smalt bälte. Jag har lekt lite med tanken på att sy fast ett band som någon sorts permanent bälte, men jag vet inte om jag kan få till det bra.

vit-alinje3
Tyget har jag köpt på Stadsmissionen och jag gissar att det huvudsakliga materialet i det är bomull. Det är lite stelt och strävt på baksidan, så har jag kjolen med strumpbyxor eller leggings är det underkjol som gäller. Men det här är tänkt att vara en sommarkjol, så då hoppas jag ju på att kunna gå barbent. Det finns bara ett litet problem där: Eftersom tyget är vitt i botten är det lite genomskinligt och på nära håll går det att ana det som finns under kjolen. Kanske kan jag sy i något sorts enkelt foder? Jag återkommer till det nästa sommar, tror jag.


This summer I experimented a bit with sewing a quarter circle skirt and I really liked the style. The problem was that it didn’t really fit my hips. As I wanted more skirts like this I decided to adjust an existing basic skirt pattern to get a good fit. I’m acctually quite impressed that it worked this well.

Min favoritblus

Det här är en av mina favoritblusar! Och den är faktiskt inte hemsydd. Jag köpte den på Myrorna för några år sedan, men den kommer från Lindex. Anledningen att jag gillar den är främst färgen och modellen – skjortblusar med krage som funkar både nedstoppad i kjol och utanpå byxor. Den har även väldigt många designdetaljer och det är dem jag tänkte prata om idag. Det verkar som att designern har kört lite ”extra allt” vad gäller detaljer på blusen och enligt mig är en del av dem onödiga, speciellt eftersom vissa inte ens syns i det skotskrutiga tyget.
Skjortblus
Vi börjar uppifrån då. Blusen är ju sydd i skotskrutigt tyg och då är det nästan självskrivet att knappslåerna klipps på skrådden. Snygg detalj med rutor på sned och man slipper matcha rutorna på knappslån mot resten av plagget. Blusen är dessutom inte knäppt ända upp till kragen, utan har en lätt v-ringning. Runt halsen finns ännu ett parti klippt på skrådden (Vad heter det på svenska? På engelska används samma ord som för haklapp: bib.), vilket knappt syns bakom de rynkade banden med råa kanter.
Skjortblus

Ärmarna har manschetter klippta på skrådden och ännu mer rynkade band.

favoritblus3

Framstyckena har tre stråveck på var sida om knappslån, som i princip inte syns med det här tyget. Det är därför min hand fick vara med på bild…

favoritblus4
Jag tycker att det är roligt med sådana här detaljer på kläder, även om jag inte ids använda mig av dem så mycket när jag syr själv. Däremot skulle jag faktiskt kunna tänka mig att använda en del av detaljerna från den här blusen på något annat plagg. V-ringninggrejen till exempel gör ju att blusen blir lite öppnare i halsen, men ändå ser ut som en skjorta med krage. Stråveck skulle jag också kunna tänka mig att sy på någon blus, men då i ett enfärgat eller mer småmönstrat tyg där de inte försvinner.

Vad tycker du om detaljerna på min blus? Finns det några som du har använt dig av eller vill använda? Har du själv inspirerats av detaljer från ett köpt plagg när du har sytt själv?

Jag skrev det här inlägget för ett par veckor sedan och sedan undrade jag lite varför inget hände. Nu när jag skulle skriva ett nytt inlägg upptäckte jag att det det bara låg som utkast. Hmm, bristande uppmärksamhet någon?

This is my favourite blouse! It has lot of design elements and some of them just disappears in the plaid fabric. I really like how the blouse isn’t buttoned all the way to the collar and instead has a slight v-neck. In some future make I would like to use the small pleats on the front in a way so that you could actually see them.

Ändringssömnad med fjärilsblusen

Den här veckans sömnadsprojekt har varit väldigt litet, men rätt så tillfredställande. För ett tag sedan blev jag irriterad på att min fjärilsblus var så mycket säckigare än mina andra Almor, så jag tog fram måttbandet och kunde konstatera att den faktiskt var ett par centimeter större i omkrets. Jag måste ha slarvat när jag klippte tyget… Mitt projekt har alltså varit att sy in sidsömmarna.

fjärilar5
Jag sprättade upp fållen precis runt sidsömmarna eftersom jag ville sy in ända nedifrån. Sedan sydde jag helt enkelt en halv centimeter innanför den gamla sömmen, pressade och sydde fållen igen. Klart på nästan ingen tid alls (bra eftersom jag nästan inte har haft någon tid) och blusen sitter mycket bättre nu. Säckigheten syns inte så mycket på före-bilden för den är tagen ur en smickrande vinkel, men jag lovar den finns där.

Före

Före

I took in my Butterfly-Alma slightly in the sideseams as it acctually was larger than my other versions and not just looking it. Nice and quick project.

Skjortkjol i kvartscirkel

Den här kjolen var lite av ett experiment på två sätt faktiskt. Dels att sy en kjol av en skjorta och dels att sy en kvartscirkelkjol. Det förstnämnda inspirerades jag till av Åsa på ExDesign och det senare är något som jag har funderat på att prova att sy ett tag.
Kvartscirkelkjol
Jag gillar verkligen formen på kjolen. Tillräckligt rak för att vara praktisk att ha på sig, men ändå med lite vidd nedtill. Det som är en aning mindre bra är hur den sitter från midjan och ned till höfterna. Mina höfter ökar i vidd lite snabbare än vad kvartscirkelkjolen gör. Speciellt var det tydligt när jag utgick från mitt midjemått – då satt kjolen som ett korvskinn över magen. Så jag klippte helt enkelt av några centimeter upptill, så att midjan på kjolen blev lite större. Dessutom har jag flyttat de två översta knapparna lite för att det inte skulle bli rynkor runt dem.
Kvartscirkelkjol bak
För att utnyttja tyget i min begagnade skjorta så väl som möjligt klippte jag kjolen i våder. Det fick nästan plats en på varje framstycke och mot vikt kant på bakstycket, men längst ned i ytterkanten saknades lite. Jag sydde i en kil där och struntade blankt i allt vad matchande trådriktning heter, eftersom skjortan ändå var snett klippt. Som tur är syns det nästan inte alls. Linningen klippte jag från den ena ärmen.
Kvartscirkelkjol
Skjorttyget är riktigt härligt. Jag tror att det nog var en ganska dyr skjorta från början, för tyget är ganska tungt och har sneda ränder invävda. Jätteskönt till en sommarkjol. Knapparna var heller inte vanliga, tråkiga skjortknappar, så jag behöll dem. Något annat som jag behöll från skjortan är fickan. Väldigt praktisk att lägga något litet i, typ nycklar, och en kul detalj som påminner om att det här faktiskt har varit en skjorta.
Skjortkjol knappar
Jag kommer helt klart att sy fler kjolar i den här stilen. Men för att få bättre passform runt midjan ska jag försöka ändra lite i ett mönster som jag vet passar där. Det blir nog mitt A-linjemönster från HotPatterns, som egentligen är mycket mindre A-format än jag hade hoppats.

This skirt was sort of an experiment. Both in sewing a skirt from an old shirt and in sewing a quarter circle skirt. The experiments were both quite succesful. The fabric from the shirt is lovely and I really like the A-line shape of the skirt.

Thurlow: Manchesterbyxor färdiga!

Manchesterbyxor Sewaholic Thurlow
Äntligen, äntligen är byxorna färdiga! Som jag har kämpat med att sy dem och få dem att passa. Det är verkligen inget fel på Thurlow-mönstret, men det fanns några punkter där det inte stämde helt överens med in kropp. Nu tror jag att jag har fått till det mesta, så i fortsättningen kanske jag kan ha byxor som faktiskt passar. För byxor jag köper passar oftast mycket sämre än vad de här gjorde från början.
Manchesterbyxor Sewaholic Thurlow

Mönster: Sewaholic Thurlow
Tyg: Smalspårig manchester köpt på Myrorna, tunn bomull som foder
Tillbehör: Dragkedja

Ni som följer bloggen vet att jag började med att sy en toile av shortsen som också finns i mönstret, eftersom de innehåller de delar av byxorna som är svårast att få att passa. Efter att ha provat dem förlängde jag grensömmen genom att öka vidden i innerbenssömmen både fram och bak. Nu när jag har ändrat fler saker undrar jag om jag verkligen behövde det, åtminstone fram har jag lite väl mycket extra tyg i grenen. Sedan sydde jag byxorna i det riktiga tyget och upptäckte att de var lite för stora över låren och fick en massa veck på baksidan. Här började en desperat jakt efter lösningar. Det slutade med att jag tog in benen i båda sömmarna, kurvade ur grenkurvan bak lite och att jag vinklade om midjan enligt denna metod (fast jag fick arbeta med sömsmånerna i midjan). Nu har jag nog inte fler veck än vad som kan förväntas av byxor sydda i tyg utan stretch, bara det att de syns extra tydligt i manchestern.
Manchesterbyxor Sewaholic Thurlow
Nu när jag har gått igenom mina anpassningar kan vi väl övergå till att beundra byxorna? När jag ser bilderna känner jag verkligen att de är snygga! Vilket inte riktigt framgick när jag speglade mig. (Hmm, något för Helenas spegel vs utomstående-teori?) Jag är så van vid smalare byxor att jag var ganska misstänksam mot de utsvängda benen, men nu tycker jag att de kanske faktiskt är smickrande. Vad tycker ni?
Manchesterbyxor Sewaholic Thurlow
Byxorna är bekväma också! Manchestern är mjuk och även om den inte är stretchig tar det inte emot att röra sig. Jag vågade inte göra midjan allt för tight, så jag behöver ha bältet för att byxorna ska sitta helt säkert, men jag behöver inte oroa mig för att de ska sitta åt om jag äter väldigt mycket…
Manchesterbyxor Sewaholic Thurlow
En av de roliga sakerna med Thurlow-mönstret är att man i princip uppmuntras att använda ett roligt tyg som foder i linningen och till fickorna. Fickorna är förresten jättebra, tillräckligt stora för att det faktiskt ska få plats något i dem. Mönstret har bakfickor också, men jag använder aldrig sådana, så jag skippade dem helt enkelt. När jag skulle sy i dragkedjan i gylfen upptäckte jag att jag inte hade någon med rätt längd hemma och den enda jag vill korta hade fel färg. Spelar ingen roll tycker jag, den syns ändå inte.

Nu hoppas jag bara på några svala dagar, så att jag kan använda byxorna också. Eller inte, det är trevligt med sol och (lagom) värme också och jag kan vänta.

My Thurlows are finally finished! How I’ve struggled to get them to fit properly. Not that the pattern is bad or anything, it just didn’t fit my body at certain points. And from the start they fit way better than the jeans I usually buy. Since I’m used to slimmer trousers I wasn’t sure if I liked the flared legs in the beginning, but now that I look at the pictures I think that they’re actually flattering.