Inköp, presenter och vinster

Jag har en färdig klänning som bara väntar på att bli bloggad om, men än så länge har jag inga foton. Kanske imorgon när mitt vardagsrum är som ljusast. Tills dess tänker jag försöka underhålla lite genom att visa upp några saker som nyss har hittat hem till mig.

inköpstockholm

Den första kategorin är ”Inköp”, vilket är mina souvenirer från förra helgens Stockholmsbesök. Visst är jag i gott sällskap när det gäller garn och tyg som souvenirer? Tyget är köpt på Tygverket, som jag planerade att besöka efter rekommendationer (till alla som frågade efter tygaffärer i Stockholm) i Vuxna Sytokar på Facebook. Det är tunnt bomullstyg från Liberty of London och jag tänker mig en långärmad blus i det. Jag stod länge, länge och valde framför hyllan med vackra mönster och fick till slut be min sambo om råd. Som tur var hade han inte somnat av tygaffärsatmosfären utan kunde ge riktigt bra råd.


Garnet kommer från Litet Nystan och är handfärgat och supermjukt. Babyalpacka och mullbärssilke känns väldigt lyxigt! Jag tänker mig någon sorts stor spetssjal för att göra det rättvisa. Det roliga är att jag inte alls hade planerat att köpa garn. Jag hade bara sett affärens namn på kartan när jag letade efter tygaffärerna på Söder och tänkte att jag kunde se efter om det faktiskt var en garnaffär om jag kom förbi. Det visade sig vara en riktigt fin liten butik!
julklappar13
”Presenterna” är förstås julklappar. Jag önskade mig The perfect fit för att bli lite bättre på att anpassa mina mönster och Sy! … eftersom jag har sett så många av modellerna uppsydda och vill prova själv. Den tredje boken, i mitten, är UnderbaraClaras Garderob, som min bror köpte eftersom den följde temat i mina önskningar. Fin och många projekt, men inte riktigt min stil.
sax
Till sist kommer så ”Vinster”. Jag vinner aldrig något, vilket förmodligen beror på att jag inte är med i utlottningar, eftersom jag aldrig vinner något… Men i Sypeppen i november hade Fredrika vinster i form av små saxar åt oss alla, så för en gångs skull vann jag något. Den söta saxen dök upp igår tillsammans med ett fint kort. Tack Fredrika! Saxen ska få bo intill min symaskin, så att jag slipper använda tygsaxen till att klippa trådarhela tiden.

Har mina läsare köpt något fint på sistone eller fått några trevliga sy- eller stickrelaterade julklappar?

These are some things that I’ve bought, received as gifts or won lately.

Rund och rutig

Jag håller på med en sådan där virkad restgarnsfilt som man tänker sig att ska ta evigheters evighet att bli färdig med. Främst för att man tröttnar och stuvar undan den i något skåp och sedan glömmer bort den i ett år. Men min visade sig vara så enkel och rolig att jag efter fyra och en halv månad redan har 106 av 150 planerade rutor färdigvirkade. Sedan tillkommer ju ihopsättning och någon sorts kant, vilket jag kan tänka mig tar lite mer tid och är lite tråkigare.

86 rutor

86 rutor


Garnet jag använder är rester av strumpgarn och annat i ungefär den tjockleken. Allt från mina egna nya rester till sådant jag hittade i mammas och farmors förråd. Den grå kanten har jag för att det inte ska bli allt för mycket kontraster mellan färgerna och till den har jag köpt nytt garn. Jag har inte helt bestämt mig för hur jag ska arrangera rutorna, men jag gillar verkligen regnbågsvarianten.
25 rutor

25 rutor


Mönstret kommer från Drops, Bohemian Oasis (vad är det för namn egentligen?), men jag har mixtrat lite med det för att få en lagom stor ruta. Istället för 16 grupper kör jag 12. Jag planerar att lägga upp mitt hemritade diagram i mitt Ravelryprojekt. (Någon gång, förhoppningsvis snart.)

Ojdå

Nu har det visst gått ett tag sedan jag skrev sist, men den här gången beror det inte på att jag inte har något att visa upp. Tvärtom har jag två färdiga saker som är fotograferade och bara väntar på att bli omskrivna. Jag har bara inte känt för att skriva något på ett tag… Det kan ju bero på att jag flyttade för en knapp månad sedan. Och hur mycket man än tycker att man har kommit in i det nya, så tar det nog ett tag att lugna sig mentalt också.

beige garn
Förra helgen tog min pojkväns (numera sambos) föräldrar med oss till Reningsborg och Erikshjälpen för att försöka få tag i ett extra bord. Detta lyckades och dessutom sprang jag på en massa garn. Först vävgarn som inte var användbart, men väldigt fint att se på, vilket fick sambon att skratta åt min garnkompass. På Reningsborg hittade jag däremot tunt ullgarn (fingering-tjocklek) i mängder. Eller rättare sagt: mängder av ett garn. Närmare bestämt sex påsar innehållande varsin jättehärva. Och jag kunde ju inte köpa färre än allihopa.
beige garn
Jag har öppnat en påse och nystat upp härvan, som vägde drygt 200 gram (50 + 180). Garnet luktar lite unket, källaraktigt, men jag tror att det försvinner med vädring. Med tanke på hur det filtar ihop sig litegran redan i härvan tror jag inte att det är superwash-behandlat. Eftersom det inte hade någon märkning vet jag inte mer än så.

Jag har tänkt mig någon sorts kofta av en del av det. Gärna med någon sorts fair isle-mönster i mörk färg för att bryta upp allt det beiga. Det får dock vänta ett tag tror jag, eftersom jag har ett annat tröjprojekt som jag vill börja på först.

Arbete pågår

Jag har haft en paus i syendet under ett par veckor. Det började med att kjolen jag höll på med trilskades (det är typ omöjligt att rynka dubbelt jeanstyg) och sedan köpte jag en ny dator och lekte datornörd i en vecka eller så. Därefter var jag förkyld, samtidigt som det fanns en del annat att lägga tiden på. Men nu tror jag att det är dags att sätta lite fart på mina syprojekt igen.

För att slippa rynka jeanskjolen bestämde jag mig för att sy ett ok på den istället för en rak linning i midjan. Och hittade ett mönster som passade i mammas samling. Problemet var brist på jeanstyg, men jag tror att ett mörkt ok kan bli snyggt.

Jag har faktiskt stickat en del den senaste tiden. Min kastanjekofta, som jag skrev om i våras, fick vila under sommaren, men nu börjar jag se slutet på den. Det är bara så väldigt tråkigt att sticka ärmar runt, runt i slätstickning.

Dessutom bestämde jag mig på en impuls att jag ville ha en ny mössa och hittade jättemysigt merinogarn på 2knit. Mönstret är Brambles och är riktigt roligt. Det går snabbt och det händer saker mest hela tiden.

I haven’t been sewing much lately, but I’m starting to feel inspired again. I’m working on a denim skirt which I’ll put a dark yoke on. I’ve also knitted a bit. My chestnut coloured cardigan will be finished quite soon, but it’s so boring to knit the sleeves. I started a Brambles beret in lovely merino yarn and I really like the knitting.

Bröllopsstrumpor

När mina vänner gifte sig förra helgen kändes det självklart att jag skulle ge dem något som jag har tillverkat själv. Problemet är bara att de är rätt kreativa själva och bruden är en av dem som inspirerade mig till att börja sticka. Till slut kom jag på något som hon inte skulle göra själv: Strumpor! Av någon anledning (som är något oklar för mig) stickar hon inte strumpor, så vad kunde passa bättre när jag dessutom hade fått det perfekta garnet för henne på Sinterklaas? När jag valde mönstret hade jag ett par krav: 1) Jag ville prova att sticka strumpor från tån och uppåt. 2) Det skulle vara relativt enkelt för att inte konfliktera med färgskiftningarna i garnet och helst ha någon form av flätmönster. Det lyckades ganska väl att uppfyllas.

Mönster: Firestarter
Garn: Crazy Zauberball och Regia Hand-Dye Effect.
Stickor: 2,5 mm och 3 mm rundsticka.

Mönstret fanns bara i en storlek och för att kunna sticka likadana strumpor till både bruden och brudgummen fick jag göra några ändringar på egen hand. Till de gråorangea strumporna gjorde jag ett ökningsvarv till i tån och jag stickade en extra upprepning av flätmönstret på både foten och benet. Förhoppningsvis har jag lyckats få till rätt storlekar – än så länge har jag inte fått någon rapport om detta.

Zauberballgarnet var riktigt härligt att sticka i och jag älskar färgövergångarna. Det känns som ett par ganska lyxiga strumpor. Att välja garn till brudgummens strumpor var lite svårare. Dels hade jag inte en lika klar bild av vilken färg som skulle vara rätt och dels var det svårt att få tag i ett garn med långa färgskiftningar. Den lokala garnaffären i Eindhoven hade visserligen ganska mycket strumpgarn, men inget som riktigt fångade mig. Det fick bli det här Regiagarnet, men jag kommer nog att undvika det i fortsättningen. Det var ganska löst spunnet och hade en separat, tunn tråd i sig, så det splittrades väldigt lätt. Men det blev snygga strumpor åtminstone.

Blått garn

I julklapp från min kära mor fick jag tre härvor blått garn, vilket fick mig att konstatera att jag har en del garn i olika blåa nyanser. Kanske inte jättemycket, men med tanke på att min garnsamling får plats i två ganska små papplådor från IKEA är det faktiskt ganska mycket av det som inte är rester som är blått. Speciellt med tanke på att jag inte är jätteförtjust i färgen.

Garnet jag fick av mamma är entrådigt från Ullcentrum på Öland. Första tanken med så tunt garn är en sjal, men en lätt och tunn tröja kanske är mer användbart. Jag måste bara hitta ett mönster som är intressant att sticka men som ändå inte blir uppslukat av nyansskiftningarna i garnet.

Jag fick ju även en Zauberball i blå nyanser på Sinterklaas. Strumpgarn, men jag tycker att det är lite för fint och mjukt för att slitas i mina skor. Av erfarenhet vet jag att man får ut en lång halsduk av ett sådant nystan, men det var rätt tråkigt att sticka i längden.

Till sist har jag kvar en del av det blåa garn som jag köpte på en loppmarknad i München. Jag tror att jag har ungefär 150 g av det tjocka ljusblå, efter att ha stickat mössa av en härva. Jag har en idé för en axelvärmare/sjal/bolero som behöver ett tjockt garn. Men troligen inte det här, färgen skulle inte fungera så bra ihop med annat som finns i min garderob, är jag rädd.

Wollmeise

Ganska snart efter att jag kom till München och började besöka ett stickcafé förstod jag att Wollmeise var något speciellt. Något att beundra. Jag snokade reda på att Wollmeise är ett enkvinnasföretag som handfärgar garn i härliga färger. Garnet är i allmänhet tunn, superwashbehandlad merino som gör sig väldigt bra i t ex sjalar eller koftor. Det kan antingen köpas online, men där tar det slut i princip så fort det lagts upp, eller i en butik i en liten ort utanför München. Där var jag igår.

Garnaffärer i sig kanske inte är så speciell vid första anblicken, men om man betänker att det bara är ett garnmärke som ligger i hyllorna och att det faktiskt är personen som hjälper dig att hitta rätt bland färgerna som har skapat dem, så får man ett annat perspektiv. Att jag dessutom åkte dit tillsammans med ett gäng likasinnade från mitt stickcafé hjälpte ju till att göra det till en upplevelse. Vi tillbringade eftermiddagen med att välja bland färgerna med mer eller mindre beslutsångest och att sticka.

Jag fastnade för ett underbart rött garn med svaga färgskiftningar. Förmodligen äger jag den enda härvan av detta slag eftersom det är en ”Versuchskaninchen”. Den gråmelerede härvan heter ”Feldmäuschen” tillhör också mig. Båda är av sockgarnskvalitet och jag tänker mig att sticka spetssjalar av dem. Det lila, i lacetjocklek, är till en vän som kommer på besök snart. Inte heller det är en exakt färg, mer som en blandning av två olika. Kameran gör det inte riktigt rättvisa, det finns en del skiftningar i det.

Trassel


När man drabbas av trassel ska man direkt försöka reda ut det och inte bara dra i garnet och hoppas att det ordnas sig själv. Till slut kommer det att ha dragits åt så mycket att det tar en himla tid att lösa upp. Dagens visdomsord som kanske går att överföra till annat än garnnystan…

Jag drog tråden från insidan av nystanet och mot slutet kollapsade det och började trassla ihop sig totalt. Eftersom det är min tunnelbanevirkning orkade jag inte reda ut det direkt utan fortsatte bara dra. Efter ett tag gick det inte längre och jag fick reda upp det, vilket tog mig mer än en halvtimma. Bilden visar när jag kommit en bit på vägen.

Loppisfynd

Nästan varje lördag är det stor loppmarknad på parkeringsplatsen vid Olympiaparken här i München (och säkert på 10 ställen till). Eftersom jag bor mindre än en kilometer därifrån har en tur dit fått bli ett lördagsnöje för mig. Hittills har jag varit där tre gånger och varje gång har jag kommit hem med garn. Mer hade det kunnat bli, speciellt idag var det många som hade garn, även om det inte direkt var fingarn.

Jag har varit på väldigt få loppmarknader i Sverige, men jag gissar att utbuden nog liknar varandra. Här finns åtminstone dels de som säljer ”nya” saker och de som har speciella kategorier till salu (elektronik, stolar, skivor eller tv-spel) och dels de som har städat i förrådet hemma och säljer det de inte vill ha. Kläder, leksaker, porslin, skivor, böcker (väldigt mycket kokböcker!) osv. Bland de sistnämnda har jag hittat garnet. Mest är det sånt som blivit över vid någon stickning och sedan hittats i förrådet när intresset försvunnit. Dock såg jag några som sålde ”garnförpackningar” med många nystan av samma sort och färg.

Mina garnfynd då? Det ljusblå är en blandning av alpacka och ull, ungefär 200 g för 3 €. Jag vet inte om jag tycker om färgen till mig själv, men jag kanske kan sticka något till någon vän. Det mörkblå är bomullsstrumpgarn och var från början två nystan (för 0,50 €), men jag har redan huggit in på det andra. En virkad väska är det på väg att bli. Det sista är dagens fynd för 2,50 €: Ett ”Sticka strumpor”-set innehållandes garn, stickor och instruktionsbok. Några trevliga mönster fanns det i boken.

Jag är dessutom inte den enda som fyndat på loppis den senaste tiden: Fröken C har också varit ute och tar dessutom finare bilder på sina fynd än vad jag gör.