Svart vardagskjol

Vad är det här? Två färdiga syprojekt inom loppet av en vecka? Jo, faktiskt, jag började på kjolen direkt efter att jag blev klar med Hawthornklänningen, alltså i måndags förra veckan (så egentligen nästan två veckor…) och jag har ansträngt mig för att bli klar fort. Varför då? För att jag verkligen ville vara med i Sypeppen med något återvunnet!
svartkjol3
Mönster: A-linjekjol från HotPatterns
Tyg: Kraftigt bomullstyg fån herrbyxor, rester av tryckt tunnare bomull
Tillbehör: Jeansdragkedja

Den här kjolen var från början två par byxor som min sambo slitit ut i grenen. Eftersom han inte tycker om att handla kläder köper han oftast flera likadana. Därför hade jag ganska gott om tyg och de var egentligen inte så värst slitna, förutom hålen i grenen. Redan när jag tog hand om dem tänkte jag mig en kjol, men det tog ett tag att fundera ut hur jag bäst skulle utnyttja tyget. I slutändan bestämde jag mig för att klippa våder från benen.
svartkjol1
Jag fick ju A-linjekjolen från HotPatterns att passa rätt bra i somras, så jag valde att utgå från det mönstret. Ett isärklippt ben skulle inte rymma ens ett halvt fram eller bakstycke, så jag fick dela upp dem på något sätt. Mönstret har en inprovning vid midjan och jag drog en linje från benet närmast mitten och klippte isär mönstet där och klippte bort kilen. Sedan la jag till sömsmån och rundade av sidodelarna lite vid den före detta inprovningskilen. Alla delarna fick precis plats på varsin bendel och jag kunde till och med klippa mitt fram-delen mot vikt kant. Däremot fick jag klippa midjelinningen vinkelrätt mot trådrakan.
svartkjol2
Tyget är ett ganska kraftigt bomullstyg, ungefär som en medeltjock denim, och har som synes inte så mycket till fall. Detta gjorde att jag var osäker på hur väl sömmarna skulle hålla sig isärpressade om jag sydde som vanligt. Därför provade jag att sy fällda sömmar där våderna sätts ihop till fram- och bakstycken. Det blev riktigt bra, tycker jag. Sidsömmarna sydde jag däremot som vanligt och zickzackade, där känns det inte lika viktigt att det är helt platt.
svartkjol5
Jag valde att sy insidan av midjelinningen i kontrasterande tyg. Jag hade inte tillräckligt av byxtyget och inte heller något annat mörkt, så jag valde något riktigt avvikande. Det syns inte alls när jag har kjolen på mig, men jag blir glad när jag tar den av och på mig!
svartkjol4
Jag är helt klart nöjd med kjolen! Den är bekväm, neutral och troligen ganska oöm. Så jag hoppas att den ska bli använd så mycket som jag tänker mig.
svartkjol6
Vad tycker du om att sy nya saker av tyg som varit något annat tidigare? Jag gillar det, dels för att man kan hitta tyg som inte är så lätt att få tag i annars och dels för att det känns bra att återvinna. Sedan är det ju roligt att klura ut hur ett gammalt plagg bäst kan utnyttjas och pussla med mönsterdelarna. Det finns rätt många bloggar som håller på med ”refashioning”, men några av mina favoriter för inspiration är Zoe, Portia och Petra.

This might be my most advanced refashion to date. I started by cutting apart both the pattern and two pairs of my boyfriend’s old trousers. The pattern pieces just fit on the cutapart legs. The fabric is a fairly thick cotton, almost like denim, so in the hopes of getting everything flat I tried out felled seams where I joined the side and center pieces. So nice! In fact I think the whole skirt is rather nice. Nice fit, neutral and probably rather durable. I hope that I will wear it a lot!

Invigningsprojekt

Nu har jag hunnit prova min nya symaskin och jag kan lugnt säga att jag är nöjd med det mesta. Det enda som jag inte kommer riktigt överrens med är zickzacken. Jag tror att trådspänningen är hårdare än jag är van vid, så tyget dras liksom ihop inuti sömmen när jag syr i ett lager. Om jag syr längs en kant kan jag lösa det genom att använda en speciell pressarfot, men en bit in i tyget är det svårare. Jag har vant mig vid att zickzacka i mitten av en sömsmån och sedan klippa av tyget utanför för att avsluta sömmen, men det fungerar inte alls. Den bästa lösningen är väl förmodligen att klippa först och sy sedan. Det är bara så svårt att bryta vanor… Tre saker som jag däremot är förtjust i är funktionen som gör att nålen automatiskt stannar nere i tyget, de automatiska knapphålen och att man kan sy fast knappar med maskinen!

JordgubbspåseFör att testa symaskinen och vänja mig vid den lite började jag med ett enkelt projekt. Jag har känt ett behov av en ny påse att förvara stickningar i och det verkade vara en perfekt sak att börja med — bara raka sömmar! Storleken är samma som min förra, men jag skippade handtaget och sydde två fickor inuti; en för mönster och en för pennor och småsaker. Yttertyget är en gammal gardin som jag hade i mitt flickrum (nu har jag en del av den i köket) och fodret en bit tunn lakansväv.

Sedan tog jag tag i en blus som jag klippte ut delarna till innan jag flyttade. Där har jag gjort något som jag har funderat över ganska länge, nämligen att återvinna en gammal herrskjorta. Den här köpte jag på Stadsmission och tyget är ren bomull. Efter att ha använt blusen lite förstår jag varför vissa män alltid bär skjorta — tyget är så härligt mjukt och följsamt, men ändå stabilt.

Skjortblus

Rutmönstret tyckte visst inte om att förminskas…

Mönster: Simplicity 7458
Tyg: 
Herrskjorta i bomull
Tillbehör:
5 knappar från skjortan

Jag tänkte i princip bara återvinna tyget, så jag klippte isär skjortan och passade in mina mönsterdelar på det som blev över. Det funkade ganska bra, men för att kunna använda knappkanterna och nederfållen, blev några saker lite konstiga. Vänster framstycke är  t ex längre än det högra, så jag behöver alltid ha blusen nedstoppad… Jag återvann även kragen från skjortan eftersom jag inte hade tillräckligt med tyg för att få in den någonannanstans.

SkjortblusMönstret har jag ju använt en gång tidigare, med lite halvdant resultat. Nu försökte jag rätta till det genom några ändringar i pappersmönstret och lyckades rätt bra. Jag anpassade framstycket för en mindre byst och det verkar ha avhjälpt även ryggproblemen. Den här gången ser det inte ut som jag har en påse hängande i svanken, men min kamera ville inte fokusera på ryggen så det finns inga bildbevis.

Now, I’ve had time to try out my new sewingmachine (Janome DC3040) and I really like it. The exception is the zigzag which makes the fabric tunnel most of the time. I can work around it though, so it’s not a huge issue.

I started small, with a new bag for my knitting. I made it almost the same as an old one, but added a second pocket. The fabrik comes from an old curtain which I had in my bedroom when I was about seven.

Then I pulled out the pieces to blouse, which I had cut out before I moved. The fabric is a recycled men’s shirt in a lovely cotton. I had used the pattern before, so I knew I had to do a Small Bust Adjustment. This worked wonders for most of the fit issues I had the first time, both front and back.

Jeanskjol med ok

Jag har känt ett behov av enkla kjolar ett tag. Sådana som går att använda till vardags året om och passar till annat i min garderob. Dessutom hade jag en gammal, lång jeanskjol liggande i min tyglåda. Varför inte kombinera denna med mitt behov? tänkte jag.

Mönster: Två kjolmönster från 70/80-talet.
Tyg: Gammal jeanskjol, grovt bomullstyg från IKEA, prickigt bomullstyg från mammas samling.
Tillbehör: Dragkedja ärvd av farmor.

Jag klippte ut kjoldelarna, med fickorna, enligt ett gammalt Simplicity mönster som mamma hade, så gott det gick. Mönstret hade egentligen mer vidd i nederkanten än kjolbitarna jag kunde använda. Mitt användade av mönstret fullt ut, med en hög midja, föll på att det i princip var omöjligt att rynka jeanstyget när det låg dubbelt vid fickorna, vilket jag hade behövt för att passa in kjolen i linningen. Då blev kjolen liggande ett tag, men jag hittade ett annat mönster i mammas pärm, som verkar vara klippt ur en gammal Hemmets Journal. Där har kjolen både ok och midjelinning, men jag bestämde mig för att bara använda oket. Eftersom jag inte hade något mer jeanstyg klippte jag oket ur en bit halvgrovt tyg från IKEA som jag hade liggande. För att få några lite roliga detaljer fodrade jag oket och fickorna med ett prickigt bomullstyg.

Kjolen sitter ganska trevligt tycker jag, men den hade kunnat vara en aning tajtare i midjan, så att den satt lite högra upp. Jag provade kjolen innan jag sydde i fodret, men orkade inte göra något åt det, så jag får väl skylla mig själv. Nu är kjolen hursomhelst väldigt bekväm eftersom den knappt sitter åt någonstans. Fickorna är lite av en besvikelse – de har nästan inget djup alls. Det känns inte riktigt som att man vågar förvara något i dem. Mamma tycker dessutom att jag borde sy en kantstickning på dem för att fodret inte ska veckla ut sig så värst mycket, men jag orkar nog inte göra något åt det.

Nygammal manchesterkjol

Ibland upptäcker man att något man har sytt inte alls fungerar som det var tänkt. En manchesterklänning som jag sydde för ett par år sedan är ett exempel på detta. Av någon anledning har jag använt den väldigt lite, kanske just för att det var en klänning. Jag kom fram till att jag nog skulle använda den mer om den var en kjol och dessutom behöver jag några neutrala kjolar i min garderob. Alltså bestämde jag mig för att sy om den.

Jag sprättade loss kjolen från livet och öppnade upp den i sidan ned till fickan. Där satte jag in en dragkedja. Jag tog bort de befintliga vecken och gjorde nya, mindre men fler. Midjelinningen lånade jag från ett gammalt kjolmönster och nu sitter kjolen verkligen i midjan.

Linningen fodrade jag med tyg från min ”bröllopsklänning” eftersom jag tyckte att det skulle bli för tjockt med manchester där med. Dessutom blir det en lite söt detalj. Inspiration till att göra på det viset kommer från Lladybird. Kjolen är knäppt med hakar och hyskor som jag har tagit från en avskaffad bh. Jag sydde även i fodret från klänningen, som jag rynkade för att det skulle passa i midjan. Det ser väldigt tjusigt ut tycker jag.

Kjolen har fickor…

…och den ser trevlig ut bakifrån. Jag tror att jag kommer att använda den mycket i höst.

***

I had a cordoroy dress that I made a couple of years ago, that I almost never wore, so I decided to remake it into a skirt. I just took the skirt and bodice apart and made pleats in the skirt to make it fit into the new waistband. It turned into a very nice skirt, which I think I will wear a lot in the autumn.

Liten ändring – stor skillnad

Ändringarna som jag har gjort på de här byxorna är nästan för små för att räknas som sömnadsprojekt, men eftersom jag är så nöjd med resultatet kan jag inte låta bli att skriva om dem. Det ända jag gjorde var att klippa av ungefär 10 centimeter av byxbenet, återanvända en del av det avklippta till kanal för en dragsko och sy banden till dragskon. Resultatet är att jag nu har ett par halvlånga byxor som jag faktiskt tänker använda istället för ett par som ligger i en korg i garderoben och tar plats.

Mönster: Nej…
Tyg: Bomullsbyxor i 3/4-delslängd. Extra tyg till dragskoband.

Jag skulle givetvis ha tagit ett kort på hur byxorna såg ut på mig innan jag gjorde ändringarna. Tyvärr orkade jag inte det, men jag kan lova att det inte var vackert. De var väldigt vida och ”flaxiga” runt vaderna. Istället har jag bilder på dem hängande över en stolsrygg, så att man kanske kan få någon sorts känsla för hur ändringen påverkade utseendet.

Sammetskjol

Jag har haft ett par byxor i lite stretchig sammet liggande i min garderob i evigheter. De köptes på en rea precis innan utsvängda byxor blev totalt omodernt och jag använde dem en del. Men materialet gör ju att de inte riktigt är vardagsbyxor och dessutom blev de efterhand lite för tajta här och var. Alltså hamnade de i kategorin ”inte användbara, men för fina för att göra sig av med”. Under den senaste vintern kom jag dock på idén att sy om dem till en kjol.

Mönster: ”Jeans till kjol”-inspirerat.
Tyg: Bomullssammet med några procent elastan som gör den töjbar.

Jag ville att kjolen skulle vara riktigt tajt och rak, så jag sydde bara i en kil där bak för att få lagom med vidd. Det krävdes en del lirkande för att få rätt vinkel på sömmarna i den före detta grenen, så att det inte blev konstiga bucklor åt något håll. Till slut blev det rätt bra.

Passformen blev kanske lite tajtare än vad jag hoppats, men inte obehagligt mycket. Jag märkte dock att jag inte kan gå med så stora steg som jag brukar.

Att sy i sammeten var lite lurigt. Trots att jag tråcklade alla sömmarna innan jag sydde rörde tygelagren på sig under tiden. Den repade dessutom upp sig väldigt lätt och lämnade små ”sammetssmulor” över allt. Jag antar att det var därför som alla sömsmånerna i byxorna var skodda med snedslå. Jag ville inte vara sämre och skodde mina nya kanter med remsa som jag sprättade från underbenen.

Kjol med rutor

I förra veckan var jag på Myrorna och lyckades hitta en del trevliga saker, bl a en blus och en kjol att sy om. Eftersom kjolen bara behövde kortas av tog jag itu med den först. Bilden nedan är den bästa min kamera lyckades ta med självutlösaren. Alla andra var totalt ofokuserade, medan den här bara blev för mörk. Min min lämnar möjligen lite övrigt att önska. Ibland tror jag att jag borde skaffa mig en bättre kamera.

Kjolen är faktiskt hemsydd från början och sitter riktigt bra på mig. Från början var den vadlång och vidare och längre bak. Tyget känns som syntet, möjligen med lite inslag av ylle eftersom det är en smula stickigt. Kanske skulle ta och bränna lite för att undersöka det närmre.

När jag berättade för min pojkvän om mitt projekt undrade han hur jag kortade en kjol. ”Tar man bort lite på mitten eller?” Först skrattade jag och sedan kom jag fram till att det var ju faktiskt just vad jag gjort. Jag klippte av 30 cm och tog sedan fem cm längst ner och sydde på som volang. Bak blev den lite längre och jag satte mest rynkor mitt på.

Jag tror att det här blir en trevlig höstkjol, som jag dock kommer att behöva använda underkjol till. Annars fastnar den förmodligen lite väl mycket i strumpbyxorna.

Loppisfynd

Nästan varje lördag är det stor loppmarknad på parkeringsplatsen vid Olympiaparken här i München (och säkert på 10 ställen till). Eftersom jag bor mindre än en kilometer därifrån har en tur dit fått bli ett lördagsnöje för mig. Hittills har jag varit där tre gånger och varje gång har jag kommit hem med garn. Mer hade det kunnat bli, speciellt idag var det många som hade garn, även om det inte direkt var fingarn.

Jag har varit på väldigt få loppmarknader i Sverige, men jag gissar att utbuden nog liknar varandra. Här finns åtminstone dels de som säljer ”nya” saker och de som har speciella kategorier till salu (elektronik, stolar, skivor eller tv-spel) och dels de som har städat i förrådet hemma och säljer det de inte vill ha. Kläder, leksaker, porslin, skivor, böcker (väldigt mycket kokböcker!) osv. Bland de sistnämnda har jag hittat garnet. Mest är det sånt som blivit över vid någon stickning och sedan hittats i förrådet när intresset försvunnit. Dock såg jag några som sålde ”garnförpackningar” med många nystan av samma sort och färg.

Mina garnfynd då? Det ljusblå är en blandning av alpacka och ull, ungefär 200 g för 3 €. Jag vet inte om jag tycker om färgen till mig själv, men jag kanske kan sticka något till någon vän. Det mörkblå är bomullsstrumpgarn och var från början två nystan (för 0,50 €), men jag har redan huggit in på det andra. En virkad väska är det på väg att bli. Det sista är dagens fynd för 2,50 €: Ett ”Sticka strumpor”-set innehållandes garn, stickor och instruktionsbok. Några trevliga mönster fanns det i boken.

Jag är dessutom inte den enda som fyndat på loppis den senaste tiden: Fröken C har också varit ute och tar dessutom finare bilder på sina fynd än vad jag gör.

Jeanskjol med volang

Den här jeanskjolen hade nog varit riktigt modern för några år sedan, 2002-2003 sådär. Jag vet åtminstone att jag sydde den här modellen 2003. Just då skulle ju alla ha en kjol som var sydd av ett par gamla jeans, med en bit från nederdelen av benen som utfyllnad i grenen. Här har jag piffat till modellen litegrann med en mönstrad volang längst ner.

jeanskjol

Jeanstyget är ganska mjukt, förmodligen fabriksslitet samtidigt som det blektes, och lite stretchigt. Det fungerar alltså bra för en ganska tight kjol. Volangen är däremot av ett stelt gardintyg från Ikea, så kjolen står ut en del längst ner. Eftersom tyget är så stelt vågade jag inte försöka rynka det med trådar, utan gjorde små veck istället. Nästan av en slump lyckades jag få volangen att ha rätt längd runt om, det är så knepigt med veck…

Jag är nöjd med kjolen eftersom den blev som jag tänkte mig, trots det är jag ändå inte riktigt säker på om jag gillar den. Tighta kjolar är inte mina favoriter, men jag ville ha en kjol som det funkade att ha en kort tunika över och då fick den ju vara tight. Om jag inte kommer alls överrens med den får jag väl försöka sälja den.

Nattlinne

I början av sommaren skrev jag en lista med saker jag ville sy, innehållande mycket av det som jag visat upp här. Faktiskt har jag bockat av det mesta på listan, men också fyllt på med nytt. En av de saker som stod på listan var ett nattlinne. Jag var sugen på ett lite längre och ville även se hur det skulle funka med vävt tyg. För några veckor sedan sprang jag på det perfekta tyget på Kvibergs marknad. Ett gammalt påslakan med spännande mönster, som dessutom bara kostade mig en tia.

Framsida

Framsida

Mönstret till nattlinnet konstruerade jag utifrån ett mönster på en medeltida tunika. Istället för att sätta kilar i sidorna gjorde jag dem utställda från ärmhålet. Detta för att inte bryta av mönstret. Dessutom minskade jag vidden nedtill en del, för att inte få för mycket korvigt tyg runt låren. Nu är det bara precis så mycket att jag har bekväm rörelsevidd runt höfterna.

Tygets mönster visade sig utgå från mitten: ett träd med grenar som spretar ut. Detta gjorde det lite komplicerat med utplaceringen av delar, tyckte jag. Till slut bestämde jag mig för att göra framstycket i en del, mitt på tyget, och bakstycket i två med mitten i utkanten av tyget. Ärmarna la jag bara ut och hoppades på det bästa…

Baksida

Baksida

Resultatet blev enligt mig lyckat. Nattlinnet är bekvämt att ha på sig och det funkar att ligga ned i. Än så länge har jag inte provsovit eftersom det är lite väl varmt just nu. Mönsterpassningen (i brist på bättre ord) är jag också nöjd med och jag är nöjd med utseendet. Nattlinnet är dock inte smickrande att ha på sig, så några sådan bilder blev det inte.